Tabla de Contenidos
Ångström är en längdenhet som är lika med en tio miljarddels meter, det vill säga den representerar längden på en meter dividerat med tio miljarder. Numeriskt är det 0,0000000001 m, eller i vetenskaplig notation, 10 -10 m. Precis som mätaren representeras av bokstaven m , representeras ångström, i den mesta vetenskapliga och tekniska litteraturen, av symbolen Å .
1 Å = 10-10 m
Användning av ångström
Ångström är en mycket liten längdenhet som är bekväm, bland annat, för att representera dimensionerna av atomära och subatomära partiklar, bindningslängder och kristallstruktur i fast tillstånd. Det används också för att uttrycka våglängderna för röntgenstrålar, infraröd strålning och alla mellanliggande våglängder inklusive synligt ljus, som visas nedan:
fysisk kvantitet | typiska värden |
Våglängder för elektromagnetisk strålning | Röntgenstrålar – från 1 till 100 Å Synligt ljus – från 4 000 till 7 000 Å Infrarött ljus – från 10 000 Å till mer än 100 000 Å |
Atom- och jonradier | Heliums atomradie (den minsta) = 0,31 Å Cesiums atomradie (den största) = 2,65 Å Jonradien för järn III (Fe 3+ ) = 0,64 Å |
länklängder | H – H-bindning (den kortaste kända) = 0,74 Å Bi – I-bindning (den längsta kända) = 2,81 Å |
Cellparametrar i kristallina fasta ämnen | NaCl-cellparametrar: a = b = c = 5,65 Å |
mikroskopiska biologiska strukturer | Tjockleken på cellmembranet är i intervallet 60 till 100 Å |
Historia om ångström som en enhet av fysik och kemi
Ångström skapas för att hedra Anders Jonas Ångström , en framstående svensk fysiker och astronom som tillbringade en del av sin karriär med att studera solstrålning. När Ångström 1868 konstruerade en graf över intensiteten hos solens olika strålar i förhållande till deras våglängder, det vill säga solljusets elektromagnetiska spektrum, representerade Ångström dessa våglängder som multiplar av en miljarddels millimeter. Detta gjordes med avsikten att kunna representera våglängderna för synligt ljus med tillräcklig precision utan att behöva använda decimaler. Den nuvarande internationella astronomiska unionens föregångare organ myntade termen ångström för den längdenheten.
Trots dess ursprung som en submultipel av mätaren, tvingade problem med den officiella definitionen av den senare en omdefiniering av ångström. Och det är att, definierat enligt mätaren, var felmarginalen för ångström större än själva mätningen. Av denna anledning definierades den 1907 i termer av våglängden för den röda linjen för utsläpp av kadmium, istället för i förhållande till mätaren. Så småningom, 1960, omdefinierades själva mätaren i spektroskopiska termer också, vilket gjorde att ångström kunde omdefinieras i sin ursprungliga form, som det är accepterat idag.
Ångström och det internationella enhetssystemet
Trots att den är en submultipel av mätaren och dess utbredda användning inom olika discipliner, tillhör ångström inte det internationella enhetssystemet (SI) . Det är erkänt som en längdenhet i ett sådant system, men dess användning rekommenderas inte. Istället föreslås användning av andra storleksenheter som liknar eller härrör från de viktigaste, såsom nanometern (nm, 10 -9 m ) eller picometern (pm, 10 -12 m). Å andra sidan erkänns det som en del av det metriska systemet av enheter, eftersom det är direkt relaterat till mätaren.
Likvärdighet med andra enheter
Ångström kan omvandlas till vilken annan längdenhet som helst med hjälp av lämplig omvandlingsfaktor . Förutom förhållandet mellan ångström och mätare som nämns i början av denna artikel, här är några andra ekvivalenser som kan vara användbara för att utföra snabba enhetsomvandlingar:
Ekvivalenser mellan ångström och andra enheter | Likvärdighet mellan andra enheter och ångström |
1 Å = 0,000 000 000 1 m = 10 -10 m | 1 m = 10 000 000 000 Å = 10 10 Å |
1 Å = 0,000 000 1 mm = 10-7 mm | 1 mm = 10 000 000 Å = 10 7 Å |
1 Å = 0,000 1 μm = 10 -4 μm | 1 μm = 10 000 Å = 10 4 Å |
lÅ = 0,1 nm = 10-1 nm | 1 nm = 10 Å |
1 Å = 100 pm = 10 2 pm | 1 pm = 0,01 Å = 10-2 Å |
Källor
- International Bureau of Weights and Measures. The International System of Units (SI) (8:e upplagan). 2006, sid. 127. ISBN 92-822-2213-6.
- Chang, R. Chemistry (9:e upplagan). 2007. ISBN 0-07-298060-5