Bimodal fördelning i statistik

Artículo revisado y aprobado por nuestro equipo editorial, siguiendo los criterios de redacción y edición de YuBrain.


I statistik, när vi står inför en uppsättning data, kan vi observera hur ofta varje värde visas. Det värde som visas oftast kallas läget. Men vad händer när det finns två värden som delar samma frekvens i uppsättningen? I det här fallet har vi att göra med en bimodal distribution.

Exempel på bimodal distribution

Ett enklare sätt att förstå den bimodala distributionen är att jämföra den med andra typer av distributioner. Låt oss titta på följande data i en frekvensfördelning:

1, 1, 1, 2, 2, 2, 2, 3, 4, 5, 5, 6, 6, 6, 7, 7, 7, 8, 10, 10

Genom att räkna varje nummer kan vi dra slutsatsen att nummer 2 är det som upprepas oftast, totalt 4 gånger. Vi har sedan hittat läget för denna fördelning.

Låt oss jämföra detta resultat med en ny fördelning:

1, 1, 1, 2, 2, 2, 2, 3, 4, 5, 5, 6, 6, 6, 7, 7, 7, 7, 7, 8, 10, 10, 10, 10, 10

I det här fallet är vi i närvaro av en bimodal fördelning eftersom siffrorna 7 och 10 förekommer ett större antal gånger.

Implikationer av en bimodal distribution

Som i många aspekter av livet spelar slumpen en viktig roll i fördelningen av element, och av denna anledning måste statistiska parametrar användas som gör att vi kan studera en datamängd och fastställa mönster eller beteenden som ger oss värdefull information. Den bimodala fördelningen tillhandahåller en typ av information som kan användas tillsammans med mode och median för att på djupet studera naturliga eller mänskliga fenomen av vetenskapligt intresse.

Så är fallet med en studie om nederbördsnivåer i Colombia, som gav en bimodal fördelning för den norra zonen, som omfattar departementen Caldas, Risaralda, Quindío, Tolima och Cundinamarca. Dessa statistiska resultat tillåter oss att studera den stora heterogeniteten hos toklimat som finns i de colombianska andinska cordilleras från etableringen av mönster i naturfenomenen i dessa regioner. Denna studie representerar ett exempel på hur statistiska fördelningar används i praktiken för forskning.

Referenser

Jaramillo, A. och Chaves, B. (2000). Nederbördsfördelning i Colombia analyserad genom statistisk konglomerat. Cenicafé 51(2): 102-11

Levin, R. & Rubin, D. (2004). Statistik för administration. Pearson utbildning.

Manuel Nasif. (2020). Unimodalt, bimodalt, enhetligt läge. Tillgänglig på https://www.youtube.com/watch?v=6j-pxEgRZuU&ab_channel=manuelnasif

-Annons-

Isabel Matos (M.A.)
Isabel Matos (M.A.)
(Master en en Inglés como lengua extranjera.) - COLABORADORA. Redactora y divulgadora.

Artículos relacionados