Tabla de Contenidos
Junajpu och Xbalamke, som också skrivs som Huanhpú och Ixbalanqué, är två tvillingbröder, karaktärer från Maya-mytologin, vars legend berättas i Popol Wuj.
Popol Wuj, eller Popol Vuh, Council Book eller Community Book , samlar mayalegender som beskriver deras världsbild och seder genom berättelserna om myterna om världens ursprung och olika händelser relaterade till Mayacivilisationen och naturen. Popol Wuj skrevs runt år 1550, i början av den spanska erövringen, i K’iche’(Mayaspråket) och på spanska. Men uppteckningarna av legenderna som den berättar går tillbaka till Olmec-kulturen och de första stadierna av Mayakulturen. Popol Wujs mytologiska tvillingar framträder tillsammans med majsguden i väggmålningarna som hittades i San Bartolo, Guatemala, som skapades omkring år 100 f.Kr., än i dag är de äldsta i Mayakulturen och visar en estetisk kontinuitet mellan Sen. Olmec och Maya ikonografi. Azuzul-tvillingarna, två liknande mänskliga figurer placerade framför två jaguarer, hittade nära San Lorenzo, en av de två största olmecernas stadscentra, har också förknippats med de mytologiska tvillingarna i Popol Wuj.
Syftet med Popol Wuj görs tydligt i början: « Här kommer vi att skriva, vi kommer att etablera det gamla ordet; ursprunget, början på allt som hände i k’iche’ folket, nation av k’iche’ folk. Här börjar vi undervisningen, klargörandet och förhållandet mellan det dolda och det uppenbarade av Tz’aqol fütol, ’Alom, K’ajolom, namnen på Junajpu Wuch’, Junajpu Utiw; Saqi Nim Aq Sis;·Tepew Q’ukumatz; Sjöns hjärta, havets hjärta… »
Jun Junajpu och Wuqub Junajpu, de första tvillingarna i Popol Wuj
I den mytologiska kronologin av Popol Wuj, före Junajpu och Xbalamke visas Jun Junajpu och Wuqub Junajpu.
«… I mörkret i gryningen föddes Jun Junajpu och Wuqub Junajpu från Xpiyakok och Ixmukane. Nu fick Jun Junajpu två söner, två söner: Jun Batz’ kallades den förstfödde Jun Chowen kallades den andra … »
Liksom alla mesoamerikanska kulturer trodde Maya på tidsmässiga cykler, på cyklisk kosmisk förstörelse och förnyelse som kallades ” världens åldrar” . Jun Junajpu och Wuqub Junajpu var majstvillingarna och levde under den andra världen.
«… De var stora visa, de hade stor kunskap, de var spåmän här på jordens yta; av god natur och gott uppförande. De lärde ut konst och arbete till Jun Batz’ och Jun Chowen, söner till Jun Junajpu. Hos flöjtister, hos sångare, hos blåsrörsmakare, hos författare; Jun Batz’ och Jun Chowen blev likaså skulptörer, jadeguldsmeder, silverguldsmeder … »
Jun Junajpu och Wuqub Junajpu bjöds in till Maya-undervärlden, Xibalba, av herrarna Jun Kame och Wuqub Kame för att spela bollspelet.
« …Eftersom det var vägen till Xibalba där de spelade, hördes de av Jun Kame och Wuqub Kame, Lords of Xibalba: Vad händer på jordens yta? De hoppar och springer och låter. Låt dem ta med dem! Låt dem komma och spela boll här, vi måste besegra dem. De hänger sig inte längre med oss, de respekterar oss inte och de skäms inte heller. Att de ska dra dem där uppe, sa alla från Xibalba när de fattade ett gemensamt beslut. De så kallade Jun Kame och Wuqub Kame var de högsta domarna … »
I Xibalba utsattes Jun Junajpu och Wuqub Junajpu för olika tester och lurade. « …Vad folket i Xibalba ville ha var Jun Junajpus och Wuqub Junajpus speltillbehör: deras läderskydd, deras bälten, deras armskydd, deras huvudbonader, deras skyddande näsdukar… Kort sagt, klädseln för Jun Junajpu och Wuqub Junajpu … ” Bland de många tester som de utsattes för, på tröskeln till spelet skickades de till det mörka huset och fick cigarrer och facklor och uppmanades att hålla dem brinnande hela natten utan att förtära dem. De misslyckades med detta test och straffet för misslyckande var döden. Jun Junajpu och Wuqub Junajpu offrades och begravdes, men Jun Junajpus huvud skars av och bara hans kropp begravdes bredvid hans yngre brors.
Lords of Xibalba placerade Jun Junajpus huvud mellan grenarna på ett träd på vägen, och trädet bar frukt. ” …Detta är Jícaro-trädet som vi kallar det nu, chef för Jun Junajpu sägs det…”. Lords of Xibalba förbjöd skärning av frukterna och att ingen besökte trädet. Men jungfrun Ixkik’, dotter till Lord Kuchuma Kik’, blev förvånad över historien om trädet och gick ensam för att se det. Där talade han till Jun Junajpus skalle, som bad honom att sträcka ut sin hand, och skallen spottade på hans hand.
« …Där återvände jungfrun till sitt hus, efter att ha fått många råd. Omedelbart föddes barnen i hennes livmoder bara genom saliven och på så sätt föddes Junajpu och Xbalamke… »
Myten om dräktigheten av docellan Ixkik’ höjer livets kontinuitet hos hennes barn, i tvillingarna Junajpu och Xbalamke, som överskrider sveket från Xibalbas herrar. Som Jun Junajpu säger till jungfrun Ixkik’:
« …Herrarnas, männens, de vises, talarnas ansikte försvinner inte, försvinner inte; han bor hos sina döttrar, sina söner. Så var det! Detta är alltså vad jag har gjort med dig. Gå upp till jordens yta så att du inte ska dö, för du skriver in ordet… »
Junajpu och Xbalamke
Efter att jungfrun Ixkik’ flydde från Xibalba och lurade Lords som hade beordrat henne dödad som straff för hennes graviditet, gick hon för att bo på jorden med Ixmukane, mor till Jun Junajpu och Wuqub Junajpu, som uppfostrade Jun Junajpus två söner, Jun Batz’ och Jun Chowen. « …Bara att spela flöjt, bara genom att sjunga underhöll de sig själva. Bara att skriva och bara skulptera ägnade de sig varje dag. Detta tröstade mormoderns hjärta … ». Det är så Junajpu och Xbalamke föds.
Junajpu betyder ” blåsskytten ”, som använder ett blåsrör. Jun betyder ett, aj är possessiven och pu är en förkortning för pub , vilket betyder blåsrör. Xbalamke kan tolkas som en liten jaguar-hjort, där prefixet X är diminutiv, Balam betyder jaguar och Ke är apokopen av Kej , som betyder rådjur. Men en annan tolkning av Balamq’e har föreslagits , och enligt den skulle den bestå av Balam , som betyder ” dold”, och Q’e , ” sol” .«: dold eller nattsol. Denna tolkning verkar mer stämma överens med myten, eftersom Junajpu i slutändan blir solen och Xbalamke månen, vilket kan tolkas som nattsolen .
Junajpu och Xbalamke behandlades grymt av sin mormor och sina bröder, och de överlevde i skogen och jagade fåglar med sina blåspistoler.
« …De visste redan om hans födelse, de hade redan krafter; de visste att de var efterföljare till sina föräldrar som reste till Xibalba och som dog där. De var stora visa, för Jun Batz’ och Jun Chowen hade allt klart i sina hjärtan. Men när hans yngre bröder föddes visade de inte visdom på grund av sin avundsjuka och oturen de hade i sina hjärtan föll på dem själva. Av ingen annan anledning förvandlades de av Junajpu och Xbalamke, som bara försörjde sig genom att skjuta med en blåspistol varje dag. De var inte älskade av sin mormor eller av Jun Batz’ och Jun Chowen… »
Junajpu och Xbalamke växte och deras krafter växte, och de straffade sina äldre bröder genom att förvandla dem till apor.
« …Vi kommer bara att ändra dess karaktär. Detta är innehållet i våra ord. Må det uppfyllas: för de stora lidanden de har orsakat oss. De ville att vi skulle dö och försvinna, vi som är deras yngre bröder. De behandlade oss som undersåtar, vi kommer att besegra dem på samma sätt. Det är bara ett smakprov på vad vi ska göra, sa de till varandra… »
Junajpu och Xbalamke hittade bollen som deras pappa, Jun Junajpu, inte hade tagit med till Xibalba, och de hittade också bollplanen som deras pappa byggde. Och de spelade i flera dagar, vilket återigen irriterade Xibalbas herrar. Efter många äventyr åkte Junajpu och Xbalamke ner till Xibalba och följde samma väg av prövningar som deras föräldrar hade rest tidigare. Men de undvek de tricks och fällor som Lords of Xibalba satte för dem tack vare deras list och besegrade dem i bollspelet. De klarade testet av facklor och de tända cigarrerna, lurade herrarna av Xibalba genom att få svansen på en ara att passera igenom som skenet från en fackla och sätta eldflugor på spetsarna av sina cigarrer.
« …Deras namn kommer inte att glömmas. Så var det! De berättade för sina föräldrar när de tröstade sina hjärtan. Vi har bara gjort hans död, hans försvinnande lön; sorgerna, plågorna som gjorde dem! Detta var alltså hans avskedsbudskap, efter att ha besegrat hela Xibalba. Sedan steg de upp hit, mitt i klarheten. De steg omedelbart upp till himlen: den ena var solen och den andra var månen. Då upplystes himlens valv, jordens yta, på himlen slog de sig ner…
Myten om tvillingarna
I register över tvillingarna som identifieras i skulpturer och målningar är Junajpu och Xbalamke inte identiska. Junajpu är större, fingerfärdig och maskulin, med svarta fläckar på höger kind, axel och armar. Solen och hjorthornen är de viktigaste symbolerna för Junajpu, även om båda tvillingarna ofta förknippas med hjortsymboler. Xbalamke är mindre, vänsterhänt och ofta med ett feminint utseende, där Månen och kaniner är hans symboler. Xbalanque har jaguarliknande fläckar i ansiktet och på kroppen.
Tvillingarna finns också i Mayakalendern, vilket indikerar en relevans som går tillbaka till Olmec-kulturen och de första stadierna av Mayacivilisationen. Myten om tvillingarna finns i traditionerna i de flesta av de inhemska kulturerna i Central- och Nordamerika. De är en del av myter och legender som räknas som legendariska förfäder måste klara olika tester. Död och återfödelse föreslås i skildringen av tvillingarna i form av fiskmannen. I många mesoamerikanska kulturer är fiskar för gudarna mänskliga embryon som flyter i en mytisk sjö. Myten om tvillingarna finns också registrerad i keramik och flätade artefakter som hittats i sydvästra USA,
Källor
Aleksandar Boskovic. Innebörden av Maya-myter . Anthropos 84 (1/3) (1989): 203–12.
Bettina L. Knapp. The Popol Vuh: Urmoderns deltagare i skapelsen . Confluence 12.2 (1997): 31–48.
Luis Enrique Sam Colop. Popol Wuj CHOLSAMAJ, Guatemala, 2008. ISBN 978-99922-53-70-0 https://popolmayab.files.wordpress.com/2018/10/popol-wuj-kaxlan-tzij.pdf
Mary E. Miller, Karl Taube. En illustrerad ordbok över gudarna och symbolerna i det antika Mexiko och Maya. Thames och Hudson, London, 1997.
Patricia Gilman, Marc Thompson, Kristina Wyckoff. Ritual Change and the Distant: Mesoamerican Iconography, Scarlet Macaws och Great Kivas i Mimbres-regionen i sydvästra New Mexico . American Antiquity 79(1) (2014): 90–107.
Robert J. Sharer. Den antika Maya. Sjätte upplagan, Stanford University Press, Stanford, Kalifornien, 2006.
