Tabla de Contenidos
Begreppet ”top-down processing” uppstod först 1970. Det utvecklades av den brittiske psykologen, neurologen och professorn Richard Langton Gregory (1923-2010), som specialiserade sig på studiet av perception och optiska illusioner.
Gregory bidrog i hög grad till utvecklingen av kognitiv psykologi. Han introducerade begreppet perception som en hypotes, vilket ledde till definitionen av top-down bearbetning. Enligt honom är uppfattningen byggd förtroendefull i sammanhanget och våra egna förkunskaper, faktorer som gör att vi kan tolka det som omger oss.
Definition
Vår hjärna arbetar ständigt och analyserar all information omkring oss. Hela tiden utsätts vi för otaliga sinnesupplevelser som vi bearbetar nästan automatiskt. Från dem får vi viktig information för vår överlevnad och utveckling.
Även utan att lämna vårt rum, fångar våra sinnen ljud, dofter, texturer, bilder, smaker och all slags information från vår miljö och människorna och föremålen runt omkring oss. Detta sätter igång två processer, som är kända som sensation och perception.
Sensation och bearbetning nerifrån och upp
Förnimmelser är intryck som uppstår när ett eller flera sinnesorgan stimuleras. Därför är förnimmelsen det sätt på vilket vi får information genom sinnena så att vår hjärna kan bearbeta den. Likaså är sensation relaterad till bottom-up-bearbetning, vilket är uppfattningen av olika egenskaper som samlas in och grupperas i igenkännbara mönster.
Namnet ”stigande” syftar på sinnenas fysiska position. Vid bearbetning nerifrån och upp tas information emot i en lägre region (sensoriska systemen) och bearbetas sedan i en högre region (hjärnan).
Perception och top-down bearbetning
Perception, å andra sidan, är det sätt på vilket vår hjärna förstår informationen vi får genom våra förnimmelser.
Både förnimmelse och perception kan ske separat eller samtidigt. Perception är relaterad till fallande bearbetning, eftersom en analys av informationen erhålls.
Top-down-bearbetning gör att vi kan förstå viss information med hänsyn till det sammanhang där den förekommer, baserat på de erfarenheter vi har haft och våra förväntningar om den situationen. Det handlar inte bara om sensationerna.
Därför använder top-down bearbetning sammanhanget eller kunskapen vi har om något för att förstå den information vi uppfattar. Detta är särskilt användbart för att snabbt analysera och förstå de förnimmelser vi får i olika miljöer.
Dessutom deltar kognitiva funktioner som tänkande och minne i fallande bearbetning, processer som gör att vi kan använda information som vi har fångat tidigare. På så sätt undviker vi att upprepa samma erfarenheter och vi kan lära av dem.
Till skillnad från bearbetning underifrån och upp, hänvisar ”top-down” eller ”top-down” bearbetning till hjärnans högre position i förhållande till sensoriska system på lägre nivå.
Hur det fungerar och varför vi använder top-down bearbetning
Richard Gregory definierade perception som en process för att testa hypoteser. För att göra detta baserades det på det faktum att vi förlorar det mesta av informationen som vi fångar genom synen under den tid det tar att nå hjärnan.
Därför, när vi ser något nytt, använder vi inte bara våra sinnen för att förstå det, utan vår befintliga kunskap och våra tidigare erfarenheter. Det vill säga, top-down bearbetning utlöses automatiskt, vilket hjälper oss att formulera en hypotes om innebörden av den nya informationen. Om hypotesen är korrekt är våra uppfattningar vettiga och vi bygger och assimilerar dem genom våra sinnen och den kunskap vi har om världen.
Top-down-bearbetning är viktig i all interaktion med vår omgivning eftersom den gör att vi snabbt kan analysera all information som våra fem sinnen ständigt tar emot. Annars skulle vi bli överväldigade av informationens orsakssamband och skulle ta mycket längre tid att förstå varje stimulans.
Top-down-bearbetning tillåter oss också att känna igen och anpassa oss till mönster som är användbara för att förstå och interagera i olika miljöer. Dessutom är det ett sätt att se världen ur vårt eget perspektiv. Av denna anledning är analysen av uppfattningar enligt top-down bearbetning ofta en subjektiv process.
Exempel på top-down bearbetning
I vårt dagliga liv finns det många exempel på top-down bearbetning. Några av de vanligaste är:
- Läsa och identifiera bokstäver. Top-down-behandling gör att vi kan härleda ett ord från bara några få bokstäver. Vi kan till och med förstå ett ord om vi behåller de första och sista bokstäverna, även om resten av bokstäverna som utgör det är i en annan ordning. Genom top-down bearbetning kan vi också läsa en text vars ord suddas ut genom att titta på sammanhanget.
- Om vi har en ny mobil enhet kommer vi med top-down-bearbetning att använda våra tidigare erfarenheter med andra enheter för att lära oss hur man använder den.
- Om vi ser en film eller serie mer än en gång kommer vi säkert att memorera delar och detaljer som vi fångar genom våra sinnen . Således kan vi enkelt återskapa det i vårt sinne utan att behöva se det igen, utan med hjälp av fallande bearbetning.
Bibliografi
- Gonzalez Labra. Introduktion till tankens psykologi . (2013). Spanien. Trotta.
- Fernández-Abascal, EG; Martin Diaz, MD; Domínguez Sánchez, FJ Psykologiska processer . (2001). Spanien. Pyramid Editions.
- Smith, EM KOGNITIVA PROCESSER: neurala modeller och grund . (2008). Spanien. Anaya-gruppen.
- Trujillo, C. Top-Down och Bottom-Up Processing . priser Tillgänglig på https://prezi.com/xbfocny3gpe7/procesamiento-descendente-y-ascendente/ .
- Ricardo, R. Bottom-up bearbetning i psykologi. studerar. Tillgänglig på https://estudyando.com/procesamiento-ascendente-en-definicion-y-ejemplos-de-psicologia/ .
